MyBabiesJandI

då var det kväll igen. Dagarna springer iväg.

En förkyldning härjar runt i huset igen. Blää... vill inte ha någon. Å vill absolut inte att barnen ska ha fler nu heller.. Men men, känns ganska så oundvikligt, tyvärr. Isabella har haft feber nu i två dagar. Men idag, fram mot kvällen så var hon ganska så pigg iaf. Tror att alvedonen verkade denna gången. Skönt det. Hon har varit så extremt knäsjuk, så det har blivit matladning med en hand nu, Isabella skulle ju bara vara uppe i famnen.
Jonathan är lite snorig bara, ingen feber. Hoppas det håller sig så.

I söndags så brände jag mej på underarmen, fick kokande vatten över den och en massa ånga. Har bränt mej många ggr förr, men detta slår nog allt. Gjorde sjukt ont, länge. Fick även en del frossa på kvällen. Det svider en del fortfarande minsta lilla man rör vid det. Idag trillade en del skinn bort, så på ett ställe är huden helt borta. Hoppas det läker snart och att jag slipper ett ärr där. Så, nu har jag fått tycka lite synd om mej själv med :)

I morgon är det fredag igen, Jörgen är ledig. Det väntas eventuellt ett besök av en gammal vän till Jörgen. Ska bli trevligt :) Och på lördag är det middagsbjudning å öl här hemma som gäller. Ska med bli kul :) Bara inte Isabella eller Jonathan blir sämre.

Körde ett hårdare träningspass ikväll med. Kändes skönt, men nu är jag helt slut i kroppen och trött så jag mår illa. Kanske dags att inta sängen då.

Men en liten sak till bara. Vill bara be om ursäkt till dej. För den gången för flera år sedan när jag "omedvetet" skrämde upp dej. Var inte meningen att det skulle bli så. Har tänkt en hel del på det de senaste nu. Jag behövde hjälp, så tack för att du/ni ringde. Även om det inte blev så mycket hjälp just då i den stunden, så fick det iaf upp ögonen på mej, att jag inte kunde fortsätta på det sättet. Och jag fick känna att det fanns någon där som brydde sej. Är ju inte direkt bortskämd med den känslan. Jag hoppas att du vet vem du är, jag vet att du läser här iaf. Tack vännen!